Skärpta krav och nya kapitalkällor: Tre EU-regler som formar svensk private equity

Svensk private equity står inför ett skifte när flera centrala EU-regelverk samtidigt närmar sig avgörande skeden eller träder i kraft. Det handlar om allt från nya hållbarhetsmärkningar till skärpta krav på kreditfonder och möjligheter att nå privatkapital. I en genomgång belyser PwC hur förändringarna rör flera delar av verksamheten. Regelefterlevnad är inte längre enbart en fråga för juristerna, utan en strategisk ledningsfråga för ekonomichefer och fondförvaltare.

‍

SFDR II inför nya hållbarhetskategorier för fonder 

Det nuvarande ramverket för hållbarhetsrapportering, SFDR, genomgår en omfattande uppdatering för att göra klassificeringen av fonder enklare och mer trovärdig. De välkända kategorierna Artikel 8 och Artikel 9 ersätts av tre nya beteckningar: Sustainable, Transition och ESG Basics. Fonder som vill använda kategorierna Sustainable eller Transition måste ha minst 70 % av kapitalet i hållbara investeringar eller transition-investeringar. Dessutom diskuteras specifika krav på hur stor andel som måste vara anpassad till EU-taxonomin.

För svenska private equity-aktörer innebär detta att befintliga fonder behöver ompositioneras om de inte omfattas av eventuella övergångsregler. Förvaltare måste säkerställa tillgång till ESG-data för att bevisa att kraven uppfylls samt revidera sin fonddokumentation och sitt marknadsföringsmaterial.

‍

AIFMD II ställer skärpta krav på kreditfonder och substans 

Uppdateringen av direktivet för alternativa investeringsfondsförvaltare, AIFMD II, har påverkat svensk rätt genom ändringar i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder som trädde i kraft den 1 juli 2026. Det nya regelverket slår särskilt mot kreditfonder och direktlångivning. Fonder som ägnar sig åt låneutgivning får nu ett tak på maximalt 20 % av kapitalet till en enskild låntagare samt krav på att behålla minst 5 % av risken i lån som säljs vidare.

Svenska AIF-förvaltare måste också säkerställa att organisationen uppfyller det skärpta substanskravet. Det krävs minst två heltidsanställda beslutsfattare bosatta inom EES. Dessutom ska öppna fonder implementera särskilda likviditetsverktyg för att hantera stora utflöden.

‍

ELTIF 2.0 öppnar dörren för privatpersoner 

Genom ELTIF 2.0 förenklas reglerna för europeiska långsiktiga investeringsfonder, vilket gör det enklare att erbjuda illikvida tillgångar som private equity och privata krediter till förmögna privatpersoner. Kravet på andelen illikvida tillgångar har sänkts från 70 % till 55 %, vilket underlättar uppbyggnaden av halvlikvida produkter. I Sverige har en statlig utredning (SOU 2025:117) föreslagit en ny fondform, fondandelsbolag, med planerat ikraftträdande den 1 juli 2027.

Globala aktörer lanserar redan ELTIF-produkter i Europa. För svenska privat equity-bolag innebär detta en möjlighet att nå nya kapitalkällor via rådgivningskanaler och wealth management, förutsatt att förvaltarna anpassar sina rapporterings- och likviditetssystem i tid.

‍

PwCs rekommendationer

Regelefterlevnad kräver anpassningar i både arbetssätt och system menar PwC som rekomenderar följande åtgärder. 

• Inventera befintlig ESG-data och identifiera luckor inför klassificeringen under SFDR II.
• Säkerställ att kreditstrategier följer nya begränsningar för koncentrationsrisk och riskretention. 
• Bekräfta att förvaltningsbolaget uppfyller substanskravet med två heltidsanställda beslutsfattare inom EES. 
• Etablera likviditetsverktyg för öppna fonder inför de kommande rapporteringskraven. 
• Utvärdera ELTIF-strukturer och bygg relationer med wealth management-kanaler inför lagändringarna 2027.