Sverige i en global jämförelse - rankas som nummer 4

Globalt sett har framstegen för kvinnor på arbetsmarknaden saktat ner till den lägsta nivån sedan pandemin. För organisationer innebär detta att man riskerar att tappa värdefull kompetens och ekonomisk tillväxt i en tid av snabb teknologisk förändring.

Sverige behåller sin position i OECD-toppen

Sverige presterar fortsatt starkt och rankas som nummer 4 av 33 undersökta länder. Med en indexpoäng på 79,6 ligger Sverige väl över OECD:s genomsnitt.

• Strukturella drivkrafter: En nyckel till den höga placeringen är en barnomsorgsmodell som stödjer yrkesverksamma föräldrar till barn upp till 12 år.

• Nordisk benchmark: Island toppar listan med en kvinnlig förvärvsfrekvens på 85,1 %, vilket är 12 procentenheter högre än genomsnittet i OECD.
  ‍

Internationella trender och marknadsskiften

Utvecklingen i andra stora ekonomier ger perspektiv på hur olika länders strategier påverkar deras arbetsmarknad:

• Australien: Har gjort en betydande klättring (+9 placeringar sedan 2020) genom att minska sitt lönegap med 3,5 procentenheter.

• Kanada: Har fallit från plats 8 år 2011 till plats 19 år 2024, då obetalt omsorgsarbete i hög grad begränsar kvinnors arbetsutbud.

• Storbritannien: Rankas som nummer 17 och kämpar med en stigande arbetslöshet bland unga kvinnor, som ökat till 11,8 % under 2024.
  ‍

Den ekonomiska potentialen och AI-skiftet

Att integrera den grupp unga som står utanför arbetsmarknaden (NEET) är en kritisk tillväxtfaktor. Om Storbritannien skulle nå Nederländernas nivåer i denna grupp, beräknas det tillföra £11 miljarder till landets BNP per år.

Samtidigt visar rapporten på ett kompetensgap inför AI-revolutionen. Trots att en majoritet av jobben kommer att påverkas, uppger endast 32 % av kvinnorna att de använder generativ AI i arbetet, jämfört med 57 % av männen. Att stänga detta gap är avgörande för framtida produktivitet

‍

Ladda ner rapporten här!