Fyra sätt att göra klimatredovisningen till mer än en pliktövning

Jag har arbetat med bolag som är riktigt bra på klimatredovisning och med bolag som har betydligt svårare för det. Skillnaden ligger ofta i hur man ser på rapporteringen. Är den ett måste som ska klaras av, eller ett verktyg som faktiskt skapar värde?

De som lyckas bäst behandlar klimatdata som en viktig KPI och arbetar löpande med kvalitet och uppföljning. De som har det tuffast jobbar in i kaklet veckan innan rapporten ska vara klar och får nöja sig med schabloner som säger ganska lite om den egna verksamheten.

Här är fyra råd till dig som CFO för att göra årets klimatredovisning både enklare och mer värdefull.

‍

1. Behandla klimatrapporteringen som den finansiella rapporteringen

Klimatredovisningen är ett projekt med många intressenter, data från olika delar av verksamheten och en deadline som ska hållas. Ändå får den sällan samma mandat och struktur som den finansiella rapporteringen.

Klimatredovisningen behöver samma disciplin som den finansiella: en tydligt ansvarig, en tidsplan, dokumenterade metoder, kvalitetssäkring och löpande uppföljning. Vem äger processen? Vem ansvarar för underlaget? När ska datan vara insamlad och granskad? Och kan ni förklara hur ni kom fram till siffrorna?

En klimatredovisning utan ansvarig och tidsplan är lite som ett bokslut utan ekonomichef.

2. Det är inte för sent: lägg grunden nu

Arbetet ni gör under Q4 kan avgöra både kvaliteten på rapporten och hur smärtfri processen blir i vår. En stor fördel är att ekonomiavdelningen redan sitter på mycket av den data som behövs. Huvudboken ger en bred bild av företagets inköp och leverantörsfakturorna kan ofta berätta vad som faktiskt har köpts, i vilka mängder och från vem.

Det ger en bra grund för att identifiera de största utsläppskällorna och förstå var information saknas. För klimatberäkningar krävs ofta mer än kronor och ören. Det kan handla om mängden inköpt stål, förbrukad energi eller transporterade tonkilometer.

Min rekommendation är att redan nu kartlägga dataluckorna och vilka leverantörer ni behöver mer information från. Att samla in tillförlitlig leverantörsdata tar tid, och ingen vill få en omfattande dataförfrågan samma vecka som rapporten ska lämnas in. Det är betydligt lättare att förbättra datan i november än att försöka återskapa den i februari.

‍‍

3. Prioritera rätt: all data behöver inte vara perfekt

Det är lätt att lägga mycket tid på flygresor, tjänstebilar och kontorets avfall. Det är konkreta utsläppskällor som alla förstår. Men de är långt ifrån alltid de som har störst klimatpåverkan.

I många bolag finns en stor del av utsläppen i leverantörsledet, koncentrerade till ett begränsat antal material, produkter eller leverantörer. Samtidigt läggs oproportionerligt mycket tid på att förfina beräkningar som knappt påverkar helheten.

Börja därför med en övergripande kartläggning. Identifiera de största utsläppskällorna och fördjupa datainsamlingen där den gör störst skillnad. Det är helt rimligt att använda schabloner för mindre betydande utsläppskällor. Men för stora inköp, eller områden där ni planerar utsläppsminskningar, behövs ofta mer detaljerad data för att kunna följa upp resultaten.

Målet är inte perfekt data överallt, utan tillräckligt bra data där den faktiskt påverkar besluten.‍

‍

4. Blicka framåt: rapporten är bara början

Tänk dig att ni presenterar ett rekordresultat, men i samma andetag berättar att orderstocken väntas halveras. Då skulle diskussionen snabbt handla om framtiden, inte om resultatet.

Klimatredovisningen fungerar på ett liknande sätt. Den beskriver vad som har hänt, men det verkliga värdet ligger i vad ni gör med informationen framåt. Schabloner kan vara tillräckliga för att uppskatta utsläpp, men säger ofta för lite för att jämföra leverantörer eller avgöra om en specifik åtgärd har minskat klimatpåverkan.

Följ därför upp datakvaliteten som vilken annan KPI som helst. Hur stor andel av utsläppen bygger på faktisk aktivitetsdata? Var använder ni generella uppskattningar? Och förbättras kvaliteten från år till år?

Framför allt, använd informationen i verksamheten. Låt klimatdata bli en del av inköpsbesluten, leverantörsdialogen och investeringsbedömningarna. Allt fler kunder ställer klimatfrågor i sina upphandlingar. Varför inte ställa samma frågor till era egna leverantörer?

En klimatredovisning blir vad man gör den till. Görs den i sista minuten riskerar den att bli en pliktövning som glöms bort till nästa år. Med rätt struktur, prioriteringar och datakvalitet kan den bli ett värdefullt verktyg för verksamheten.

Det är skillnaden mellan att bara redovisa sina utsläpp och att faktiskt kunna göra något åt dem.