.png)
Nya avgöranden kan kräva omprövad räntehantering
– SPonsrad artikelEn analys av PwC visar att nya domstolsavgöranden drar en snävare gräns för ränteutgifter än Skatteverket. Det kan ge företag anledning att ompröva sin hantering från 2020 och framåt.
Frågan om vad som utgör "andra utgifter för kredit" har länge varit en återkommande tvistefråga sedan ränteavdragsbegränsningarna infördes 2019. Skatteverket har intagit en bred hållning där kostnader med koppling till finansiering ofta klassats som ränta. En analys från PwC, som tittar på färska avgöranden från kammarrätten och skatterättsnämnden, visar nu att domstolarna drar en snävare gräns.
Domstolarnas syn på finansieringskostnader
Kammarrätten meddelade i maj 2026 en dom som innebär att avgifter för juridisk rådgivning och genomlysning inte automatiskt utgör ränteutgifter. Domstolen betonade att det avgörande är hur stark kopplingen är mellan utgiften och själva anskaffandet av lånat kapital. Endast kostnader som varit direkt nödvändiga för kapitalanskaffningen anses falla under begreppet.
I ett förhandsbesked från januari 2026 har skatterättsnämnden gjort en liknande bedömning och kommit fram till att varken rådgivningskostnader eller så kallade commitment fees ska omfattas av räntedefinitionen. Dessa avgöranden visar på en samlad rättsutveckling med en tydlig restriktivitet mot att inkludera externa kringkostnader och konsulttjänster i räntenettot.
Praktisk betydelse för företag
Den gemensamma nämnaren i de nya domarna är kravet på ett starkt och omedelbart samband med kreditanskaffningen. Domstolarna lyfter fram principen om reciprocitet, vilket innebär att man kan pröva om mottagarens intäkt rimligen skulle utgöra en ränteinkomst. Om svaret är nej, exempelvis för en advokatbyrå eller ett kreditvärderingsinstitut, talar det för att utgiften inte ska behandlas som ränta hos det betalande bolaget.
Detta innebär att företag som historiskt har inkluderat breda finansieringsrelaterade kostnader i räntenettot bör göra en ny genomgång av sin hantering. Det är särskilt relevant för räkenskapsår där kostnader för juridisk rådgivning, kreditvärdering eller andra externa tjänster har behandlats som ränteutgifter.
Vägen framåt
Högsta förvaltningsdomstolen väntas inom kort ge ytterligare vägledning, inte minst i frågan om commitment fees. Skulle domstolen gå på Skatterättsnämndens linje kan det öppna för möjligheter att ompröva tidigare beskattningsår. För de räkenskapsår som fortfarande är öppna för omprövning, inklusive år från 2020 och framåt, kan en noggrann analys av tidigare gjorda ränteavdragsbegränsningar vara lönsam.
