Svensk ekonomi står emot när Europa bromsar

Konflikten i Mellanöstern sätter press på Europas ekonomi. Stängningen av Hormuzsundet, högre räntor och en inflation i euroområdet på över 3 procent har försämrat utsikterna för regionen. Sverige går samtidigt i en annan riktning.

Den svenska ekonomin väntas växa med 2,5 procent under 2026. Det är mer än dubbelt så snabbt som euroområdets underliggande tillväxt på 1,2 procent. Sverige har dessutom den lägsta inflationen inom EU och hör till de europeiska länder där investeringar i artificiell intelligens väntas få störst betydelse för ekonomin.

Under årets andra kvartal ökade Sveriges BNP med 3,2 procent jämfört med samma period föregående år. Det placerade Sverige bland de snabbast växande ekonomierna inom EU. Även investeringarna har utvecklats starkt. Under första kvartalet steg de med 5,7 procent i årstakt.

En del av utvecklingen kan kopplas till ökade offentliga försvarssatsningar.

‍

Begränsad påverkan från konflikten

Även Sverige påverkas av oron i Mellanöstern. I huvudscenariot beräknas konflikten minska svensk BNP med omkring 0,5 procent fram till 2027.

Påverkan är dock betydligt mindre än i flera andra europeiska ekonomier. Turkiet, som bedöms vara hårdast drabbat, väntas få en BNP effekt på 2,2 procent.

Även i ett scenario där konflikten eskalerar och oljepriset åter närmar sig 100 dollar per fat hör de nordiska ekonomierna till dem som bedöms påverkas minst.

Utvecklingen skiljer sig därmed tydligt mellan olika delar av Europa. För svensk del får lägre energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och offentliga investeringar en viktig betydelse när omvärlden präglas av större osäkerhet.

‍

Svenska investeringar går mot strömmen

En av de tydligaste skillnaderna mellan Sverige och övriga Europa finns på investeringssidan.

I euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet. I ekonomier som Tyskland, Frankrike, Schweiz och Norge har investeringarna i praktiken stått stilla.

Sverige har utvecklats starkare. Inhemska investeringar kombineras med ett kostnadsläge som blivit mer gynnsamt.

Sedan februari har svenska konsumenters energipriser fallit med 13,4 procent. Det är den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken lämnat styrräntan oförändrad, medan Europeiska centralbanken har höjt räntan.

Skillnaderna syns också i årets tillväxtprognoser. Danmark väntas växa med 3,6 procent, även om utvecklingen där påverkas kraftigt av läkemedelssektorn. Den underliggande danska tillväxten uppskattas till 1,2 procent.

Finland väntas växa med 2,2 procent och Norge med 1,3 procent. För euroområdet ligger den underliggande tillväxten, exklusive Irland, på 1,2 procent.

Sveriges prognos på 2,5 procent placerar därmed landet tydligt över euroområdet.

‍

AI investeringarna börjar synas i ekonomin

Sverige utmärker sig också när det gäller användningen av artificiell intelligens.

Omkring 35 procent av svenska företag använder AI i någon form. Samtidigt står AI relaterade investeringar för omkring 20 procent av de totala investeringarna i landet. Det är den högsta andelen inom EU.

Investeringarna har redan börjat sätta avtryck i den svenska ekonomin. Beräkningar visar att AI hittills kan ha bidragit med upp till 1 procent till Sveriges BNP, framför allt genom ökade investeringar.

Produktivitetseffekten har än så länge varit mindre och uppskattas till omkring 0,3 procentenheter.

Fram till 2029 väntas AI kunna höja Sveriges potentiella BNP med ytterligare 0,6 procentenheter. Sverige hör därmed till de europeiska ekonomier där den samlade ekonomiska effekten av tekniken väntas bli störst.

Utmaningen framöver blir att gå från enskilda projekt och investeringar till en bredare användning där tekniken får genomslag i verksamheter och produktivitet.

‍

Räntehöjning väntas nästa år

Trots de relativt starka svenska tillväxtutsikterna väntas även penningpolitiken förändras.

Europeiska centralbanken väntas genomföra ytterligare en räntehöjning i september. Därefter väntas årets åtstramningar följas av räntesänkningar under andra halvåret 2027.

För Sveriges del väntas ett stigande underliggande pristryck få Riksbanken att höja styrräntan med 25 punkter i början av 2027. Därefter bedöms räntan sjunka till 1,75 procent under 2028.

Den europeiska ekonomin har hittills klarat motvinden bättre än väntat, med stöd från världshandeln, investeringar i AI och finanspolitiska satsningar i Tyskland.

Samtidigt kvarstår betydande risker. Så länge Hormuzsundet är stängt finns en tydlig risk för att inflationen blir högre samtidigt som den ekonomiska tillväxten försvagas.

Sverige går in i den perioden från ett förhållandevis starkt läge. Högre investeringar, fallande energipriser och en starkare tillväxt än euroområdet ger ekonomin ett bättre utgångsläge än många andra europeiska länder.

‍

Källa: EY European Economic Outlook, september 2026