Svenskar använder AI minst och oroar sig mest

I maj 2026 släpptes rapporten The Nordic Finance AI Report 2026, baserad på intervjuer med 250 CFO:er och ekonomichefer i Sverige, Danmark och Finland. Rapporten visar att AI redan börjat forma de flesta ekonomiavdelningarna, men också att vägen från användning till effekt är mer komplicerad än många tidigare trott.

‍
AI har redan tagit plats i ekonomifunktionen, men utvecklingen sker inte i samma takt i hela Norden. Danmark sticker ut som mest framåtlutat, medan Sverige framstår som mer avvaktande. Det betyder inte nödvändigtvis att svenska CFO:er har fel. För en avdelning där kvalitet, kontroll och förtroende är vitala delar kan försiktighet vara både rimligt och nödvändigt. 

‍

Danmark använder AI bredast

Danmark har högst andel ekonomifunktioner där AI används i stor utsträckning inom flera ekonomiprocesser. Där ligger siffran på 49 %, jämfört med 37 % i Finland och 34 % i Sverige. Skillnaden är såklart inte enorm, men den säger ändå något om tempot. I Danmark verkar fler ekonomifunktioner ha tagit steget från ett fåtal utvalda processer till bredare användning.

Det är intressant eftersom många diskussioner om AI ofta utgår från att tekniken fortfarande är något som organisationer “ska börja med”. Rapporten visar snarare att frågan redan har flyttat sig från ett framtida utvecklingsområde till något som redan används i vardagen. 

‍

Sverige sticker ut i oron

Sverige ut åt andra hållet när frågan gäller oro. 54 % av svenska CFO:er och ekonomichefer tror att AI kommer ge negativa effekter. I Danmark är motsvarande siffra 41 % och i Finland 39 %. Det är kanske denna artikels största takeaway: Svenskar använder AI minst, men oroar sig mest.

Poängen går att tolka på olika sätt. En förklaring kan vara att svenska ekonomifunktioner har ett mer kontrollorienterat förhållningssätt till ny teknik, särskilt när tekniken påverkar rapportering, prognoser, kassaflöde och beslutsunderlag. En annan förklaring kan vara att lägre användning också skapar större osäkerhet. Ju mindre erfarenhet organisationen har av tekniken i praktiken, desto svårare blir det att avgöra vilka risker som är verkliga och vilka som framför allt bygger på osäkerhet.

‍

Förtroendet har inte hunnit ikapp användningen

Försiktighet inte något negativt i sig. CFO:n kan inte nöja sig med att ett system verkar smart eller effektivt. Siffrorna måste hålla, beslutsunderlagen måste gå att lita på och fel i ekonomiavdelningens arbete kan få konsekvenser för hela organisationen. Således är det inte förvånande att många fortfarande vill ha mänsklig granskning innan AI får påverka faktiska beslut.

Rapporten visar också att skillnaderna i förtroende mellan länderna är mindre än skillnaderna i oro. 27 % av danska CFO:er uppger högt förtroende för AI som stöd i beslutsfattande. I Sverige och Finland är siffran 17 %. I alla tre länder ligger dock majoriteten i en mer försiktig mellankategori (ganska högt förtroende), där AI kan användas för analys och rekommendationer men där besluten fortfarande granskas av människor.

‍

Danmark tror mer på genomgripande förändring

Danmark har kommit längre i användningen men har också en mer optimistisk syn på vad AI kommer att innebära. 48 % av danska CFO:er tror att AI kommer förändra arbetet inom ekonomifunktionen genomgripande inom tre år. I både Sverige och Finland är motsvarande siffra 27 %. I Sverige och Finland tycks fler räkna med en mer stegvis utveckling. Även här behöver det ena inte vara bättre än det andra. En stegvis utveckling kan vara mer kontrollerad och hållbar.

‍

Försiktighet behöver bli struktur

Det vore knappast rätt väg att kasta sig in i AI-utvecklingen utan kontroll, för ett arbete som bygger på tillförlitlighet. Den viktigare frågan är hur försiktigheten kan omsättas i struktur. Det handlar om tydliga ramar för var AI får användas, hur resultat ska granskas, vilka processer som är mogna för automation och vilken kompetens som krävs för att tekniken ska vara värdefull.

Den stora risken för svenska CFO:er är att företag fastnar i ett läge där AI diskuteras och utvärderas, men aldrig riktigt blir en integrerad del av arbetssättet. Om oron eller försiktigheten däremot leder till bättre kontroll och tydligare processer är det en styrka. AI är redan här. Skillnaden framåt kommer sannolikt inte avgöras av vilka ekonomifunktioner som pratar mest om tekniken.