Svenskarna ligger före lagstiftningen om lönetransparens

Den 6 juni nådde EU:s medlemsländer tidsfristen för att införa lönetransparensdirektivet. Medan flera länder under lång tid har förberett sig för de nya reglerna har Sverige valt att skjuta fram genomförandet. Mycket av diskussionen har handlat om politik, regelverk och hur arbetsgivare ska anpassa sig till de nya kraven. Betydligt mindre uppmärksamhet har riktats mot hur svenska arbetstagare själva ser på frågan.

‍

Vad medarbetarna faktiskt tycker

I den undersökning vi genomfört framträder en ganska tydlig bild. 59 procent är negativa till beslutet att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet. Endast 14 procent är positiva. Samtidigt anser 71 procent att svenska arbetsgivare inte är tillräckligt transparenta kring hur löner sätts. Det är siffror som borde få både företagsledningar och beslutsfattare att stanna upp.

Lönetransparens beskrivs ofta som en fråga om lagstiftning och regelverk. Men för många arbetstagare verkar frågan handla om något betydligt mer konkret: att förstå hur lönebeslut fattas och varför vissa löneskillnader uppstår.

‍

Förtroende byggs genom transparens

Få frågor påverkar människor lika mycket som lönen. Ändå är lönesättning fortfarande ett av arbetslivets mest slutna områden. Många medarbetare vet mer om företagets strategi än om hur deras egen lön har bestämts. När människor inte förstår spelreglerna börjar de ofta skapa sina egna förklaringar. Det är också därför lönetransparens handlar om mer än själva lönen. För många medarbetare handlar det om att förstå hur beslut fattas och kunna lita på att processen är rättvis.

Tre av fyra svenskar uppger att ökad transparens kring löner skulle stärka deras förtroende för arbetsgivaren. De flesta förväntar sig inte att alla ska ha samma lön. Däremot vill de förstå varför löneskillnader finns och vilka principer som ligger bakom dem.

‍

Nya förväntningar påverkar företag

Det kanske tydligaste tecknet på förändringen syns i rekryteringen. 82 procent tycker att arbetsgivare bör visa lönespann i jobbannonser. Samtidigt säger 71 procent att de är mer benägna att söka jobb hos arbetsgivare som gör det.

Förväntningarna har uppenbarligen förändrats snabbt. Transparens uppfattas inte längre som något extra. För många kandidater håller det på att bli en självklarhet. Det som tidigare betraktades som känslig information blir allt oftare något som kandidater förväntar sig att få ta del av redan tidigt i rekryteringsprocessen. För företag blir det svårt att avfärda frågan som något som ligger längre fram i tiden. Kandidaternas förväntningar förändras redan nu.

‍

Utvecklingen går snabbare än lagstiftningen

Det är lätt att beskriva lönetransparens som ett politiskt initiativ från Bryssel. Men resultaten i undersökningen pekar på att utvecklingen på arbetsmarknaden redan rör sig snabbare än lagstiftningen. Svenska arbetstagare verkar redan ha tagit ställning. De vill ha större insyn i hur löner sätts och större tillit till att processen är rättvis.

För företagsledningar handlar frågan därför inte bara om när ny lagstiftning träder i kraft. Det handlar också om att förstå hur förväntningarna bland medarbetare och kandidater förändras. Frågan är inte om arbetslivet kommer att bli mer transparent. Frågan är hur länge företag har råd att vänta. Medan politiken fortfarande diskuterar tidplaner verkar många arbetstagare redan ha bestämt sig för vilka krav de vill ställa på sina arbetsgivare.