Trots automation kvarstår det manuella arbetet

I maj 2026 släpptes rapporten The Nordic Finance AI Report 2026, baserad på intervjuer med 250 CFO:er och ekonomichefer i Sverige, Danmark och Finland. Rapporten visar att AI redan börjat forma de flesta ekonomiavdelningarna, men också att vägen från användning till effekt är mer komplicerad än många tidigare trott.

‍

Många företag har investerat i system som ska effektivisera fakturaflöden och på så sätt minska det manuella arbetet. På pappret är processen automatiserad eftersom fakturorna passerar genom en digital lösning, tolkas av systemet och hanteras snabbare än tidigare. I praktiken sitter däremot medarbetare ofta fortfarande kvar med korrigeringar, nya format, förändrade layouter och kontroller som måste göras manuellt.

‍

Automationen som kräver handpåläggning

Fakturahantering är ett logiskt område för AI och automation. Volymerna är ofta höga, processen är återkommande och många moment borde kunna hanteras mer effektivt med hjälp av teknik. Just därför är det också ett område där förväntningarna är höga. Om automationen fungerar borde effekten märkas snabbt i form av färre manuella moment och kortare ledtider.

Trots det visar rapportens siffror att vägen till faktisk automation är längre än många kanske vill tro. 72 % uppger att manuella korrigeringar efter fakturatolkning fortfarande är en utmaning. Detta visar att automationen inte fungerar fullt ut. Systemet kan hantera delar av flödet, men lämnar fortfarande kvar arbete som måste lösas manuellt.

‍

Nya format och leverantörer

Det manuella arbetet handlar inte bara om enstaka fel. 62 % upplever att konfigurering av nya fakturaformat tar för lång tid. 58 % är osäkra på hur väl deras lösning hanterar nya leverantörer och förändrade fakturalayouter. 56 % saknar trygghet i skalbarheten och 55 % saknar trygghet i datakvaliteten.

Många ekonomifunktioner har kommit långt i att digitalisera fakturahanteringen, men har inte nödvändigtvis byggt en process som klarar förändring utan manuell handpåläggning. Det är skillnad på automation som fungerar när allt ser ut som vanligt och automation som fungerar när verkligheten förändras. Så länge leverantörerna är desamma, fakturaformaten är bekanta och volymerna stabila kan många lösningar prestera bra. Problemen uppstår när nya leverantörer tillkommer, fakturalayouter ändras, verksamheten växer eller datan inte håller tillräckligt hög kvalitet. 

‍

Hur bred manuell påläggning krävs?

AI och automation kan skapa stor nytta i fakturaflödet. Men införandet av ett system är inte samma sak som att det manuella arbetet försvinner. Det räcker inte att fråga om fakturahanteringen är automatiserad, utan den betydelsefulla frågan är hur mycket manuellt arbete som fortfarande krävs för att processen ska fungera.

Hur ofta behöver teamet rätta tolkningen? Hur många undantag kräver manuell hantering? Hur lång tid tar det att sätta upp nya format? Hur säkert är dataunderlaget? Hur väl fungerar processen när volymerna ökar? Det är den typen av frågor som avgör om automationen frigör tid eller om den bara flyttar tiden till andra delar av fakturaprocessen.

‍

Mät rätt saker

För många CFO:er bör nästa steg inte vara att köpa ännu ett verktyg, utan att se över själva flödet. Varför uppstår korrigeringarna? Vilka leverantörer skapar mest manuellt arbete? Vilka format kräver mest handpåläggning? Varför behöver processen se ut som den gör idag?

När systemet väl är på plats är det lätt att se fakturaflödet som automatiserat, men det är ofta i undantagen som bilden blir mer nyanserad: nya leverantörer, ändrade fakturaformat, felaktiga tolkningar och underlag som ändå behöver kontrolleras manuellt. Därför behöver CFO:n kolla bortom volymerna och också mäta hur ofta teamet behöver rätta, dubbelkolla eller komplettera det som automationen inte klarar. Det är här det klarnar om tekniken frigör tid eller om det flyttar tiden till en annan del. Om 72 % fortfarande upplever manuella korrigeringar som en utmaning är det uppenbart att många automationer har en bit kvar att gå.