Svenska CFO:er är tveksamma till euron: Fyra av tio säger nej

En undersökning från Novus, genomförd på uppdrag av revisions- och rådgivningsbyrån BDO, visar att svenska ekonomichefer är skeptiska till att överge kronan. Endast 32 % av de tillfrågade anser att Sverige bör införa euron som valuta, vilket är en marginell nedgång från 34 % under 2025. Samtidigt uppger fyra av tio att de är direkt emot ett valutabyte och 26 % har ännu inte tagit ställning.

‍

Många avvaktar i frågan om valutabyte

Att över en fjärdedel av ekonomicheferna saknar en bestämd uppfattning speglar en utbredd osäkerhet i näringslivet. Trots kraftiga valutakursvariationer de senaste åren är det få bolag som prioriterar eurofrågan. Enligt Anna Bayer, CFO och COO på BDO i Sverige, är intresset generellt svalt. Det finns dock en tydlig tendens: stödet för euron är starkare bland de företag som redan har en omfattande handel i valutan.

Jämfört med den breda allmänheten är ekonomicheferna ändå något mer positivt inställda. En mätning från SCB i maj visade att enbart 29 % av de röstberättigade svenskarna skulle rösta ja till euron, medan hela 52 % skulle rösta nej. Att skillnaden mellan ekonomichefer och resten av befolkningen finns förklaras sannolikt av att en CFO dagligen hanterar frågor kopplade till valutarisk, internationell handel och företagets långsiktiga konkurrenskraft.

‍

Argumenten för euron har stärkts

Även om många CFO:er avvaktar, visar en analys från Svenskt Näringsliv att de ekonomiska argumenten för ett euromedlemskap har blivit starkare de senaste 20 åren. Enligt organisationens chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt pekar forskningen på att ett valutabyte skulle leda till ökad handel och fler utländska direktinvesteringar.

Svenska företag efterfrågar stabila spelregler och en övergång till euron skulle dämpa växelkurssvängningarna och minska osäkerheten för import- och exportbolag. Dessutom har oron för att Sverige skulle förlora förmågan att parera kriser med egen penningpolitik minskat, eftersom de europeiska ekonomierna numera är mer synkroniserade.

‍

Skuldsättningen pekas ut som största risken

Samtidigt belyser rapporten tydliga baksidor med att inför euron. Den främsta risken är att många euroländer dras med stora statsskulder. Sveriges starka finanser innebär därför en ökad risk för att vi tvingas vara med och betala för statsskuldproblemen i andra EU-länder. Vidare slås det fast att det gamla argumentet om att euron automatiskt skulle ge lägre ränta och inflation har försvagats, då Riksbankens agerande i princip har gått hand i hand med den europeiska centralbanken.