Därför hotar inte fyradagarsveckan sista raden

För en ekonomichef kan ekvationen "samma lön för mindre arbete" vid en första anblick framstå som en budgetmässig anomali. Men resultaten från en omfattande nordisk pilotstudie med elva verksamheter i Sverige och Norge tvingar oss att omvärdera traditionella nyckeltal kring arbetstid. Genom att implementera 100:80:100-modellen – 100 procent lön, 80 procent arbetstid och 100 procent produktivitet – har deltagande organisationer påvisat att arbetstidsförkortning inte är en kostnadspost, utan en strategisk optimering av verksamhetsdriften.

Finansiell stabilitet och operativ effektivitet

Den mest kritiska datapunkten för ett finansråd är huruvida modellen korroderar sista raden. Studien visar på en anmärkningsvärd stabilitet: av de tio verksamheter som rapporterade finansiella data uppvisade ingen ett sämre ekonomiskt resultat jämfört med föregående år. Tvärtom redovisade flera organisationer förbättrade resultat.

Denna bibehållna lönsamhet härleds främst till en markant ökning i effektivitet. Självskattad produktivitet steg från 7,1 till 8,0 på en tiogradig skala. Det handlar inte om högre tempo – medarbetarna upplevde ingen ökad arbetsintensitet – utan om en sanering av ineffektiva processer. Genom att eliminera värdelösa möten och skapa sammanhängande fokustid har verksamheterna lyckats transformera tid från en "bristvara" till en "strategisk resurs".

Minskade dolda kostnader

Från ett controller-perspektiv är minskad sjukfrånvaro en direkt besparing. Åtta av tio verksamheter rapporterade minskad sjukfrånvaro, med förbättringar i spannet 3 till 100 procent. Givet att den upplevda stressen sjönk (från 3,2 till 2,6) och sömnkvaliteten förbättrades, minskar risken för kostsam långtidssjukskrivning och personalomsättning – faktorer som vanligtvis belastar både kassaflöde och rekryteringsbudgetar tungt.

‍

Slutsats

Fyradagarsveckan bör inte betraktas som en personalförmån, utan som ett resultat av en stramare och mer värdeskapande organisation. För CFO:n innebär detta en möjlighet att öka organisationens "Return on Human Capital". Genom att investera i återhämtning har dessa verksamheter skapat en hållbar prestationsmodell där kreativitet och innovation – de främsta drivkrafterna för långsiktig tillväxt – har stärkts signifikant.

Att tio av elva verksamheter valde att permanenta eller förlänga modellen efter pilotperioden är kanske det starkaste beviset på att de ekonomiska och operativa fördelarna överväger riskerna.

‍