När kvinnor bygger bolag men kapitalet går någon annanstans

SPP samlade entreprenörer, politiker och kapitalägare för att diskutera hur fler kvinnor ska starta och äga företag. På scen deltog bland andra Jenny Rundbladh, Nina Larsson, Janine Alm Ericson, Jessica Löfström, Carolina Faxe, Lena Apler, Jennie Sinclair, Anders Fagerdahl och Shoka Åhrman. Utgångspunkten var tydlig: endast omkring en procent av kapitalet går till kvinnliga grundare. Samtalet visade att hindren är både strukturella, kulturella och personliga, och att konsekvenserna sträcker sig långt bortom jämställdhetspolitiken.

Ägande är makt och makten är ojämnt fördelad

SPP:s vd Jenny Rundbladh inledde kvällen med att koppla kapital till tillväxt och inflytande. Hon lyfte pensionsgapet mellan kvinnor och män på omkring 30 procent som ett tecken på hur ekonomisk ojämställdhet byggs upp över tid. Trots att data och erfarenhet visar att bolag som ägs och drivs av kvinnor ofta är stabila och lönsamma når kapitalet i mycket liten utsträckning kvinnor. Det innebär att samhället går miste om både innovation, företagande och framtida välstånd.

Myten om att kvinnliga tillväxtbolag saknas

Jessica Löfström, entreprenör och ordförande i 17-nätverket, beskrev hur föreställningen att kvinnor inte bygger stora bolag är missvisande. 17-nätverket samlar kvinnor som driver företag med över 50 miljoner kronor i omsättning och representerar ett betydande samlat värde. Budskapet var att kvinnor och bolag finns, men att kapital och makt inte fördelas jämnt.

Politiken mellan frustration och reformvilja

Jämställdhetsminister Nina Larsson och riksdagsledamoten Janine Alm Ericson deltog i samtalet för att lyssna och diskutera politiska vägar framåt. Nina Larsson beskrev siffrorna kring kapitalfördelning som frustrerande och pekade på att Sverige slösar bort potential när kvinnors företagande bromsas av strukturer och normer. Janine Alm Ericson lyfte att debatten ofta fokuserar på andra jämställdhetsfrågor, vilket riskerar att skymma den ekonomiska maktfrågan, trots att ägande är en central del av jämställdhet.

Entreprenörernas drivkrafter: frihet, inflytande och förebilder

Entreprenörerna Lena Apler, Jennie Sinclair och Carolina Faxe beskrev ägande som en väg till självständighet och möjlighet att styra sitt arbete. Erfarenhet, frihet och kontroll över värdeskapande var återkommande motiv. Förebilder betonades som avgörande för att fler kvinnor ska se företagande som ett realistiskt och attraktivt val.

Strukturfrågan: livscykler, familj och ålder

Flera panelister pekade på att dagens entreprenörs- och finansieringssystem i stor utsträckning är anpassat efter en manlig livscykel. Jennie Sinclair lyfte behovet av nya bolagsstrukturer där olika åldrar och livssituationer kombineras, exempelvis yngre grundare tillsammans med mer erfarna entreprenörer. Ålderism och risken att inte kunna återvända till arbetsmarknaden efter företagande eller familjeperioder lyftes som hinder som särskilt påverkar kvinnor.

Mål eller mod som förändringsmotor

Frågan om siffermål delade panelen. Lena Apler uttryckte skepsis mot att sätta kvantitativa mål för hur många kvinnor som ska starta bolag, medan Carolina Faxe argumenterade för tydliga mål för kapitalfördelning för att skapa verklig förflyttning. Janine Alm Ericson förespråkade mätbara handlingsplaner och uppföljning, medan Nina Larsson betonade att förändrade investeringsstrukturer och inspiration är centrala första steg.

Kapitalets perspektiv: risk, återbetalning och samhällsvinst

Anders Fagerdahl, vd för Almi, lyfte att kvinnor i genomsnitt betalar tillbaka lån snabbare än män, vilket utmanar bilden av att investeringar i kvinnligt företagande är mer riskfyllda. Almi har som mål att 40 procent av utlåningen ska gå till kvinnor och ser detta som en del av sitt samhällsuppdrag. Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, betonade att kvinnor ofta tar mindre risk, delvis på grund av lägre löner och mindre eget kapital, vilket påverkar deras möjligheter att starta och skala bolag.

Utbildning och tidiga förebilder

Utbildning lyftes som en av de viktigaste nycklarna för framtiden. Panelen reagerade på att entreprenörskap riskerar att få mindre utrymme i skolan och betonade vikten av att alla gymnasieutbildningar inkluderar entreprenörskap. Tech och företagande beskrevs som områden som fortfarande är manligt kodade, vilket påverkar vilka barn och unga som ser sig själva som framtida entreprenörer.

Publikens inspel: systemets tröghet och statens roll

Publiken bidrog med perspektiv på byråkrati, små fonders villkor och synen på föräldraskap i företagande. Det fanns en frustration över att staten överproblematiserar mindre aktörer och att familjebildning fortfarande ses som ett hinder snarare än en del av livet. Flera deltagare betonade vikten av tidig kunskap om ekonomi i både skola och familj.

Kapital som katalysator för jämställd tillväxt

Kvällen avslutades med en tydlig slutsats: kapital är en katalysator för förändring. Panelen var överens om att kvinnor inte ska anpassa sig till systemen, utan att systemen måste förändras för att inkludera fler kvinnor. Med vårbudgetar, investeringsstrategier och utbildningsreformer i sikte framstod kvinnligt företagande inte som en symbolfråga, utan som en strategisk tillväxtfråga för Sverige. Utan kvinnors ägande, kapital och entreprenörskap riskerar landet att gå miste om både innovation, konkurrenskraft och framtida välstånd.

‍