När regler bromsar tillväxt – de ekonomiska konsekvenserna av en kollapsad stad
– SPonsrad artikelNär stadsbyggandet bromsas stannar ekonomin. Ett snårigt regelverk driver upp bostadspriser, minskar investeringar och fördjupar segregation. Nu varnar rapport för tillväxtens urbana flaskhalsar.
Svenska storstäder har länge varit motorer för innovation, investeringar och jobb. Men när bostäder, kontor och infrastruktur inte byggs i takt med efterfrågan får det konsekvenser långt bortom byggsektorn. I en ny rapport beskrivs hur ett föråldrat regelverk har blivit en ekonomisk bromskloss som riskerar att hämma både tillväxt och välfärd.
Kunskapsstaden som tillväxtmotor
Under slutet av 1900-talet förändrades ekonomin från industribaserad till kunskaps- och teknikdriven. Täta stadskärnor blev centrala för innovation, eftersom närhet till marknader, kompetens och kapital driver produktivitet och nyföretagande. Rapporten visar hur innerstädernas attraktivitet återvände från 1970-talet, med snabbt stigande fastighetsvärden och ökande befolkningstryck som följd.
Regelverk som driver upp kostnader
Samtidigt infördes plan- och bygglagstiftning, naturresursregler och miljökonsekvensbeskrivningar som utvecklades utan en sammanhängande strategi. Resultatet har blivit utdragna planprocesser, omfattande utredningskrav och långa överklagandekedjor. Rapporten beskriver hur projekt kan försenas i årtionden och hur detta driver upp bostadspriserna, fördyrar investeringar och minskar utbudet i tillväxtregioner.
Den dolda kostnaden av att inte bygga
En central ekonomisk poäng är alternativkostnaden av utebliven stadsutveckling. När byggande stoppas förloras potentiella vinster i form av nya företag, jobb och marknader. Samtidigt ökar trångboddhet och pendlingstider, vilket påverkar arbetsmarknadens funktion. Rapporten kopplar också höga boendekostnader till att unga hushåll skjuter upp familjebildning, vilket bidrar till sjunkande födelsetal.
Ekonomisk reformagenda för staden
För att återstarta den urbana tillväxten föreslås evidensbaserad och långsiktig planering som utgår från demografi, ekonomi och värdeutveckling. Riksintressesystemet, miljöprövningar och överklagandeprocesser pekas ut som centrala områden för reform, för att minska osäkerhet och kapitalrisk i stadsbyggandet.
Om rapporten
Den kollapsade staden – och vägen ut är en rapport från tankesmedjan Timbro, publicerad i december 2025. Den är skriven av Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia.
.png)

