Topp-presterarna glöms ofta bort i hälsoarbetet vilket blir dyrt för bolagen

I arbetslivet pratar vi ofta om sjukskrivningar och rehabilitering, men alltför sällan om vad som händer när företag tappar sina mest produktiva medarbetare på grund av stress, utmattning eller brist på förebyggande stöd.

Vi frågade Sofi Fridland, vd på BizMed som erbjuder hälsokontroller för företag med fokus på högpresterare, varför CFO:er och CEO:er borde rikta blicken mot just topp-presterarna i sitt hälsoarbete.

‍

‍

Varför menar du att topp-presterarna ofta glöms bort i hälsoarbetet?

"Ofta riktas hälsoinsatser mot de som redan är sjuka eller har uppenbara problem. Det är såklart viktigt, men de som presterar på topp blir lätt förbisedda vilket våra läkare gjort tydligt. De levererar länge på hög nivå, men det sker ofta på bekostnad av återhämtning. När de väl blir utmattade är skadan inte bara personlig – den slår direkt mot företagets resultat."

‍

‍

Vilka ekonomiska risker pratar vi om?

"Det är större än många tror. Enligt Försäkringskassan kostar sjukfrånvaro svenska arbetsgivare cirka 300 000–600 000 kronor per år och anställd när man räknar in produktionsbortfall och ersättningskostnader. För en topp-presterare, som ofta står för 2–3 gånger mer värdeskapande än genomsnittet, kan siffran bli 0,5–1,5 miljoner kronor per år. Det är alltså inte bara en HR-fråga – det är en resultat-fråga."

‍

‍

Men är inte sjukfrånvaro den största kostnaden?

"Nej, det stora svarta hålet är presenteeism – alltså när en medarbetare är på jobbet men inte fungerar på full kapacitet. Forskning från Karolinska Institutet och Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) visar att produktivitetsförlusten av presenteeism ofta är 2–3 gånger högre än kostnaden för sjukfrånvaro. En topp-presterare som kör på halvfart under sex månader kan kosta företaget mer än en hel sjukskrivning – i vissa fall flera miljoner kronor om man räknar in förlorade affärer och förseningar i projekt."

‍

‍

Vad händer om en topp-presterare lämnar företaget helt?

"Då blir det riktigt dyrt. Enligt SHRM (Society for Human Resource Management) kan det kosta 1,5–2,5 gånger en årslön att ersätta en nyckelperson, och det tar ofta 12–18 månader innan en ersättare är uppe i samma produktivitetsnivå. Samtidigt riskerar man att tappa teamdynamik, innovationskraft och ibland även kunder."

‍

‍

Vad kan en CFO göra för att förebygga detta?

"Först och främst: börja se hälsoarbete som en investering, inte en kostnad. Precis som ni aldrig skulle låta bli att serva er maskinpark eller genomföra IT-säkerhetsrevisioner, borde ni regelbundet investera i medarbetarnas hälsa. Årliga hälsokontroller, särskilt för nyckelpersoner, är en enkel och mycket lönsam försäkring mot kostsamma avbrott.

I internationella studier (bl.a. Harvard Business Review) har riktade hälsoprogram visat en ROI på 3–6 gånger investeringen."

‍

‍

Så vad är ditt viktigaste budskap till bolagsledningar?

"Att inte glömma bort topp-presterarna i hälsoarbetet. De är ofta de som driver affären framåt. När de kraschar kostar det inte bara på ett mänskligt plan – det är en direkt ekonomisk risk. Att skydda deras hälsa med återkommande investeringar, som årliga hälsokontroller, är en av de mest lönsamma åtgärder en CFO kan göra."
‍